Just Ammi ♥ -

Min berättelse som jag skev i skolan..

Tribita av Amelia Hansen

Roxanna öppnade dörren in till skolan och känner en klump i magen.

Hon orkade egentligen inte gå till skola där alla ignorerade henne och snackar skit om henne.

Roxanna har precis bråkat med hennes mamma innan hon gick till skolan.

Dom enda hon har i hela världen är hennes hund Rufus och Celine, hennes lilla syster. Celine har samma problem som Rosanna , deras mamma Sofie ör egoisktsk och sur hela tiden. Sofie och Roxanna bråkar hela tiden och när Sofie slår Roxanna , försöker Celine alltid hjälpa Roxanna. När det händer blir Sofie arg på Celine och slår även Celine.

Roxanna är lång, ful med en krokig näsa och hon har brunt kort hår.

Hennes läppar är små som myror. Hon har jätte dåligt självförtroende och hon har ett hjärtformat ansikte.

Celine ser nästan likadan ut ungefär men hon har en liten näsa och har lagom långt hår som är blont.

Roxanna har länge funderat på att rymma hem ifrån men har aldrig riktigt vågat , men idag funderar hon starkt på att ta med Rufus och rymma.

Celine sitter utanför skolan på en gunga och vänta på Roxanna.

Roxanna kom springandes mot Celine och sa

“hej, ska vi gå hem eller ? “

“kom då? “ svarade Celine lite trött, Dom började gå.

“vet du?” frågade Roxanna glatt.

“nej “ svarade Celine frågande

“jag tänker rymma snart… jag tar med mig Rufus , vill du följa med mig?

Jag kan ta pengar av mamma. “ sa Roxanna upprymt.

“va..a..m..e..n ?” svarade Celine stammande.

“kom igen , vill du stanna med mamma eller ?! “ sa Roxanna lite små surt.

“nej , men.. Hur ska vi klara oss med mat, pengar, allt och vart ska vi rymma?” sa Celine med en stressad röst.

“lyssna på mig , vi rymmer inatt , skiter i skolan och jag tar pengar av mamma och sen rymmer vi egendom skogen hem till pappa.” sa Roxanna

Celine var tyst med ett oläst ansiktsuttryck.

“snälla” sa Roxanna och gjorde hundminen.

Celine svarade inte på ett tag men sen svarade hon

“okej då”

Roxanna gav henne ett stort leende och sa

“kom så går vi”

Klockan blev nio, Roxanna och Celine gick in till rummet och började små packa tyst utan att säga ett ord till varandra. Roxanna har en svart lagomstor väska med kläder och hundmat till Rufus.

“ååh hur ska jag få plats med allt?” sa Roxanna förtvivlat. Celine bara tittade på henne med ett trött ansiktsuttryck .Efter några minuter frågade hon

“vart ska vi sova i natt?”

“sova?” sa hon med ett kaxigt leende på läpparna

“ja vi måste ju sova!” sa hon argt

“ta det lugnt det märker vi “ svarade Roxanna

Klockan är tolv på natten .Celine och Roxanna smyger ner för den lilla trätrappan som leder ner till den lilla hallen. Det är fullmåne ute , det är kallt och dimmigt. Dom tog på sig jackorna och Roxanna satte på Rufus kopplet försiktigt och tog all packning. Roxanna öppnar sakta dörren och hon känner hut den kalla lufter nuddar hennes hud.

Hon går ut , ger Celine ett tecken att hon kan komma ut. Celine gick ut försiktigt . Dom tittar på varandra och börjar gå mot skogen. Dom säger inget förens dom kommer fram till början av skogen.

“hur ska vi hitta hem till pappa? “ frågar Celine

“han bor på andra sidan av skogen “ svarar Roxanna med en självsäker röst.

Dom börjar gå fotare , plötsligt är dom långt inne i skogen.

“titta” skriker Roxanna

“vadå?” svarar Celine med ett nyfiket ansiktsuttryck

“ser du inte ljuset där borta mellan träden?” sa Roxanna

“wow, vad vackert! “ sa Celine.

Det var ett starkt ljus med regnbågsfärger som sken upp hela skogen.

Dom hade aldrig sett något så vacker innan. Dom började springa mot ljuset.

Dom närmade sig där ljuset var och det såg ut som en dörr. Dom kom fram och det var en dörr. Dörren var medelstor och hade en guldig kant runt dörren och det lös starkt så att man blev bländad.

“ska vi gå in ?” frågade Roxanna tveksamt.

“vad är det där inne ? “ sa Celine

“det finns bara ett sätt att ta reda på “ sa Roxanna och tog tag i handtaget.

“NEJ , vänta!” skrek Celine. Roxanna tittade på henne med en arg blick.

“är du säker?” sa Celine

“ja , tänk om det ligger en miljon där inne!” sa Roxanna snabbt.

“ha, är du dum eller “ sa Celine med ett hånflin.

“nä , men jag öppnar nu !” skrek Roxanna så att Rufus ylade . Sedan öppnade hon dörren och alla tre sögs in egendom dörren och allting blev helt vitt , dom åkte ner i ett vitt hål. Sedan landade dom på något mjukt.

Roxanna och Celine vaknade inte förens Rufus slickade på Roxannas ansikte. Hon viftade bort Rufus och hans besvärliga tunga.

Hon öppnade ögonen försiktigt och sa

“Rufus lägg av.”

Hon blinkade ett par gånger och öppnade ögonen helt.

“vaar är jag?” sa hon häpet, hon tittade runt omkring sig . Himlen var chockrosa och hade gula vackra fluffiga moln och himlen skimrade lite lila också. Trädens blad var blåa som den normala himlen . Gräset var isblått och växterna också, det var otroligt vackert och annorlunda.

“fett!” sa Roxanna högt och ställde sig upp och då såg hon Celine ligga på marken med långt vackert blont hår som går precis under rumpan. Celines hud glittrade som snöflingor på marken och hennes ansikte var sött och inte alls som innan.

“Celine?” viskade Roxanna förvånadsfullt .Celine rykte till och tittade på Roxanna med ett par isblåa ögon.

“Roxanna?” sa Celine förvirrat.

“du har ju as långt hår det slutar vid rumpan och du har jätte vacker hud, det glittrar och dina ögon Roxanna dom är ju limegröna!” sa Celine fascinerande.

“va, seriöst?” svarade Roxanna och kollade på sin kropp.

“titta på Rufus “ skrek Celine lite glatt. Roxanna tittade på Rufus som hade två små rosa vingar på ryggen.

“drömmer jag eller du är jätte vacker Roxanna” sa Celine och snurrade runt i varv.

“och hela världen, den är ju helt..” sa Celine med en röst som gjorde Roxanna trygg.

“du är också jätte vacker Celine!” svarade Roxanna.

“nyp mig i armen !” sa Celine och Roxanna nöp henne i armen.

“AJ!” skrek Celine.

“jag drömmer inte vi är här på riktigt” skrek Celine och hoppade runt i cirklar. Hon grep tag i Celines händer och dom båda skrattade och hoppade.

Roxanna böjde sig ner till Rufus och sa

“värst vad du är söt med dina gulliga vingar.”

Rufus skällde och flög upp i luften och slickade henne på kinden. Celine och Roxanna skrattade högt.

Dom tog tag i varandra i händerna och tittade sig omkring.

“ska vi utforska stället ?” frågade Celine glatt.

“ja, kom Rufus “ svarade Roxanna uppspelt.

Dom började gå åt vänster och Rufus flög efter dom.

Dom gick in mot träden och hörde någon hosta.

“sch, vad var det?” viskade Roxanna.

Celine och Roxanna tittade sig omkring och då såg dom att ett av träden rörde sig och vände sig om och tittade på dom. Trädet hade ett vänligt ansikte och hade en chokladbrun stam.

“välkommen till Tribita, ni har precis kommit hit antar jag “ sa trädet med en mjuk röst. Celine och Roxanna bara tittade på varandra , sedan kollade dom på trädet med en förvånad blick och gapade.

“e..e..h , tack och ja det är vi tror du att du kan hjälpa oss lite?” sa Celine stammande.

“det beror på vad jag ska hjälpa er med, jag kan inte visa er runt för som ni ser sitter jag fast i marken men ni kan få en karta över Tribita” svarade det brun, blåa trädet.

“ja tack” sa Roxanna och gick fram till trädet. Trädet tog fram en stor karta från rötterna.

“varsågod” sa han milt.

“tack, kan du bara besvara på några frågor?” Sa Roxanna snällt och fortsatte meningen.

“vad är det här för ställe?”

“Detta är Tribita som är en dold värld som är under den världen ni lever i. Dörren som ni kom ifrån visas bara i skogen var 400:de år , så ni hade tur för så fort någon har passerat dörren försvinner den” sa trädet.

“jag är hjälpar trädet så om ni undrar någots är det bara att komma hit, jag heter Solo föresten.”

“tack så jätte mycket Solo “sa Roxanna tacksamt.

Roxanna och Celine tittade på kartan och det fanns Älvornas plats, alfarnas plats, De talande trädens plats, Tribita centrum och sedan var det en flod , på andra sidan av floden stod det Den onda skogen.

“ska vi gå till Tribita centrum där kanske det finns någon som kan hjälpa oss?” sa Celine osäkert.

Dom följde kartan och började gå ifrån De talande trädens plats.

Dom gick länge i den mystiska världen och de hade träffat många talande träd på vägen. Celine och Roxanna kom till ett ställe där det var jätte fint. Det var hus som såg ut som gamla hus från medeltiden och gatorna var gjorda av sten plattor. Massa alfar och älvor var överallt , det var verkligen jättefint.

En alf började gå emot dem, han kom och ställde sig framför flickorna. Han inspekterade dom med en frågande blick.

“vad gör ni här och vilka är ni ?” sa han argt.

“vi hittade en dörr i världen ovanför denna i skogen och då gick vi in , sen kom vi hit.” Sa Celine med en skakande röst.

“Jag är Roxanna och detta är min lilla syster Celine “ fortsatte Roxanna.

“wow, ni hade tur att ni hittade dörren. Välkomna hit föresten.” sa alfen vänligt.

“ska jag visa er runt ?” sa alfen.

“ja tack “ svarade Roxanna med en lugn ton i rösten.

“kom , detta är Tribita centrum. Här finna all möjligt som Café´, bowling , restauranger och klädaffärer . Det finns även den onda skogen på andra sidan av floden. Där bor en ond häxa som försöker fånga in alla älvor , vi har försökt besegra henne men det går inte. Vi behöver någon med starka krafter och det kan vara någon av er” sa alfen först med en glad röst men rösten förvandlades till en sorgsen röst.

“kan vi ha krafter , isåfall hur vet vi det?” sa Celine.

“sträck ut handen “ sa alfen och Celine lydde honom.

“säg korska” sa alfen

“korska” sa Celine och eld kom ut ur hennes pekfinger.

“wow!” skrek Celine

“ awesome !” sa Roxanna imponerat .

“JA, kom allihopa vi har hittat kraften !” skrek alfen till alla som var i centrum.

Alla kom springandes till dom och alla ställde sig runt dom.

“visa” sa alfen

“korska” sa Celine och eld kom ut ur pekfingret igen. Alla hurrade och alfen bad Roxanna att säga korska också.

“korska” sa Roxanna och istället för eld kom det is ut ur Roxannas pekfinger.

“ Ja “ skrek alla och hoppade.

“ har ni med ett djur in till Tribita?” frågade en vacker älva.

“ja , detta är Rufus våran hund “ sa Celine stolt.

“ gud vad söt “ sa hon och klappade Rufus på huvudet , han viftade häftigt på svansen .

Alfen gick med dom in till Älvornas plats där var träden också brun, blåa. Där fanns det även en fin grön flod som hade en bro. Allt glittrade i Älvornas plats , allt var så underbart vackert.

Dom gick ifrån Älvornas plats och dom kom till den jättestora ängen som dom vaknade vid innan. Till höger om dom var det staket runt en svart dörr.

“ vad är det?” frågade Roxanna alfen.

“det är ingången till Den onda skogen” svarade alfen och fortsatte..

“jo, jag undrar om ni vill hjälpa oss att besegra häxan med era krafter?” frågade alfen snällt. Roxanna och Celine tittade på varandra.

“ jag vet inte.. Eller om vi får hjälp.” svarade Celine.

“föresten vi har inte kollat om Rufus har någon kraft!” sa alfen snabbt och tog upp en av Rufus tassar och sa ett ord till Rufus och upprepade det flera gånger, Plötsligt flyger Rufus upp i luften och sträcker ut tassen.

“korska” skrek Rufus med en ljus, gullig röst och då kom det vatten ur hans tass.

“ ja, ni har exakt alla krafter som behövs för att döda häxan !” sa alfen högt.

Allt var mörkt, det var inte som Tribita utan allt var bara i mörka färger och träden försökte te på dem och sträckte ut sina grenar efter dom.

“ ser ni det där stora slottet?” sa alfen tyst.

“ja” svarade alla tre även Rufus.

“stanna här jag ska säga till häxan att vi ska besegra henne och vi vill ha en strid mot henne” sa alfen och sprang iväg.

Medans alfen var borta pratade Roxanna med Rufus.

“så du kan prata nu Rufus?” sa Roxanna

“ ja, jag ska hjälpa er att besegra häxan” svarade Rufus läspande. Celine och Roxanna skrattade och Roxanna pussade Rufus på huvudet.

Alfen kom springandes emot dom.

“ skynda er hon är utanför slottet , redo för att slåss!” sa alfen stressande.

Dom sprang bort precis utanför det stora slottet. Slottet var svart med många fönster och hennes tomt var helt svart för att hon hade förmodligen bränt där.

Slottet var stort och svart inuti också .

Häxan var kort och jätteful med vårtor över hela ansiktet och hon hade en lång knubbig näsa som man blev äcklad av.

“ hahaha , detta blir det 200:ade försöket som ni försöker besegra mig mesar!” sa häxan men en elak attityd och puttade alfen.

“ hey, vad gör du? “ sa Roxanna argt. Häxan bara skrattade och tog hennes trollstav och riktade den mot Roxannas hals.

“ var inte så kaxig sötnos “ sa häxan och då K-träckte Rufus ut tassen och sa

“korska” och det kom vatten på häxan.

Häxan skrek och förminskades , hon blev ett huvud kortare än Roxanna.

“korska” skrek Celine och riktade fingret mot häxan och eld kom ut ur fingret.

“aaj , gör inte såhär “ skrek häxan och förminskades ännu mer.

“på tre nu allihopa “ skrek Celine . Alla riktade tassarna och fingrarna mot häxan och skrek

“korska” samtidigt, häxan skrek och försvann och aska var det enda som blev kvar efter henne.

Hela onda skogen förvandlades till hur tribita såg ut och dom hurrade. Dom gick till den stora ängen och där stod hela Tribitas befolkning och hurrade, skrattade och hoppade.

“ tack så mycket för ni räddade Tribita” sa alfen och kramade om flickorna sedan klappade han Rufus.

“du vet, jag vill inte återvända hem “ sa Roxanna

“ ni kan stanna här och bo här med os i Tribita , vi kan fixa ett hus till er “ svarade alfen vänligt. Roxanna tittade på Celine frågande.

“klart vi ska ! “ sa Celine högt och glatt.

Alla hurrade och syskonen kramade varandra och log.

Slut..!

skiiiiiiiiiiit lång , ja höhö . Jag skrev den i skolan för det var en uppgift alla i klassen skulle göra i svenskan , jag tycker den är ganska bra för att vara gjord av bara mig . Det är inom scangern Fantasy (:

Tribita av Amelia Hansen